Recension Speed 5

Speed har varit min favoritsko i många år. Den har förändrats under åren, kanske mognat. Varje år har den haft en tydlig och stark karaktär. Har den hittat sin personlighet nu? Den aldrig hittat tillbaka till ursprunget 2014, vilket var mitt favoritår, men det kanske den inte ska?

Vi gör en kort resa genom åren.

Speed 1 2014


Gecko Green

Originalet sjönk ihop efter ett tag, den formade sig runt foten och satt som en mokasin, men vilken löparkänsla. Jag gjorde Ironman Köpenhamn i den skon

Speed 2 2015


Cyan Blue

Salming lyssnade på konsumenterna, gjorde skos översida styvare, något gjordes nog med sulan och jag tyckte känslan från 2014 års modell naggades i kanten. Fortfarande dock en bra löparsko. Jag sprang Ironman Kalmar med den skon.

Speed 3 2016


Shocking Orange

Åter igen lyssnade Salming på konsumenterna och förändrade skon så att känslan skulle gå mer mot Salming 2014. De lyckades riktigt bra. Jag gjorde inga tävlingar i denna, en del mil i löparspåret blev det och jag tycker mycket om skon.

Speed 5 2017


Ceramic Green

I år kom det stora förändringar på Speed. I korta ordalag kan man säga att ett exoskelett introduceras och Runlitemellansulan byts ut mot Recoil. Det gör att sulan är mer uppbyggd och dämpad.

Enligt Joakim Sandin på Salming HQ: Ny konstruktion, ny teknik, mer dämpad men samma fina driv.

Jag är faktiskt villig att hålla med. Jag testade skon med ca 15 minuter uppvärmning och några intervaller om fyra minuter.

Skon är skön, lika skön som Salming EnRoute, min uppfattning är att de påminner om varandra, den nya Salming Speed 5 skiljer sig markant från tidigare utgåvor.

Första intervallen går lätt. Det är bara fyra minuter. Jag vet att det inte kommer kännas så i intervall tre och fyra. Jag vilar, min puls går ner, vid tre minuter vila eller hundra i puls ska jag köra igen. Intervall nr.2. Jag väljer samma fart igen. lite jobbigare i slutet, pulsen är hög, 168 slag. Det är bra. Fyra minuter går relativt smärtfritt. Just det! Skorna! Jag skulle ju utvärdera dom…… 4×4 mintuersintervaller kanske inte är det bästa tillfället att utvärdera skor?

img_1876

Skon sitter skönt på foten, den svarar bra när jag trycker på.

Två intervaller kvar….. jag vilar ca tre minuter. Intervall nr.3. Det går bra första minuten, nu känner jag, detta kommer bli jobbigt, jag rabblar mitt mantra i huvudet.

”Jag är stark! Det gör inte ont!” om och om igen, jag stirrar tomt framför mig, in i väggen, ”Jag är stark! Det gör inte ont!” Kroppen skriker åt mig att stanna, men jag vägrar. Sista minuten är ren viljestyrka. Jag stiger åt sidan, kollar pulsen, 172 slag/min, hänger på löparbandet frustar, pustar. Det droppar svett ner på bandet som rusar förbi. En intervall kvar.

img_1873

Skorna, Salming Speed 5, de levererar. Det går att springa fort i dom. En sista ynka intervall kvar. Jag tittar på klockan, 30 sekunder till start. Nej! inte redan! Jag gör mig redo. Sista intervallen, jag gör upp en plan, jag ska ta den här intervallen minut för minut, klarar jag bara en minut ska jag fokuser på att ta nästa och nästa tills jag är klar.

img_1875

Intervall nr.4 blir en minneslucka, jag tittar men ser inget,  det är som en burk över huvudet, det enda jag hör är min andning och pulsslag i öronen. Det är bara kroppen, armar, ben och fötter som rör sig, Jag kollar klockan 2:30 har gått. Mindre än hälften kvar ”Jag är stark! Det gör inte ont!” ett ord på varje steg. 3:00! Bara en minut kvar. Mjölksyran sprutar. Svetten rinner. Det gör ont i låren, jag känner att jag är slut. ”Jag är stark! Det gör inte ont!” 15 sekunder…….. 5 sekunder……. 4:00, jag smäller till nödstoppet på bandet!

Jag håller mig i bandet, Kollar pulsen, 175 slag. Varför utsätter jag mig för detta? När pulsen går under 120 slag, då ler jag igen. Det är den där känslan som infinner sig nu. Tillfredställelsen. Ni vet vad jag pratar om, ni som varit här. Den känslan! Det är därför man kan motivera sig att ta ut sig så här.

img_1880

Salming Speed 5 levererar, de sitter skönt, de är snygga, lagom uppbyggda, det går att springa snabba intervaller i dom, de fungerar bra på distanspass och tävling, en komplett sko med ett modernt utseende. Men personligen vill jag hellre ha en mindre uppbyggd sko. Jag känner att denna skon passar nog mer motionären som vill gå ifrån tunga uppbyggda skor för att slå PB på Göteborgsvarvet eller Stockholm maraton.
img_1756-1img_1755-1

Därför ska det bli kul att prova årets upplaga av Salming Race.

img_1769
Race 5

Salming Race 5 har en lite råare responsivare känsla som påminner om ”gamla” Speed. Jag har även skaffat mig ett par Salming Distance D5. D5 har Runlite mellansula. Den kanske passar mig med. Det är mina första Salming Distance mest pga att tidigare har jag inte känt att jag behöver ett par Distance.

img_1832
Distance D5

 Vilken sko som kommer recenseras i nästa inlägg är inte bestämt. Men tills dess…. Ha det bäst i alla fall.

Besök gärna
Salming Running Academy på Youtube
academy_logo

11219230_757692801018055_3908064956374571966_n
Gå med i USC
USC

salming-runlab-logo

  native fitness

freemax logo

Annonser

En reaktion på ”Recension Speed 5

  1. Pingback: Salming Race – Marcus Triathlon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s